Läkemedel mot svampinfektioner

Svampinfektion i underlivet är vanligast hos unga kvinnor. De är sällsynta hos flickor som ännu inte nått puberteten och därför ska behandlingen påbörjas av en läkare. I samband med klimakteriet kan östrgenbrist göra vävnaderna i slidan och urinröret tunnare och torrare vilket kan leda till sveda och ömhet. Det händer ofta att man misstar dessa symptom för en svampinfektion. Därför rekommenderar man att en läkare påbörjar behandlingen då det är frågan om en under 16-årig flicka eller en över 60-årig kvinna. Svampinfektioner i underlivet är sällsynta hos män, därför rekommenderas det att behandlingen påbörjas av en läkare. De receptfria medicinerna mot jästsvamp lämpar sig för personer som har haft svampinfektion tidigare och som då fått diagnos av en läkare. De vanligaste tecknen på svamp i underlivet är klåda och irritation. Det kliar och svider kring slidöppningen och på blygdläpparna. Ibland kommer en vit, tjock och klibbig flytning från slidan som inte luktar. Flytningen kan också vara tunn och ibland har man ingen ökad flytning alls. Slemhinnorna i slidan svullnar och blir sköra. Det svider när man kissar och oftast gör det ont vid samlag. Slemhinnorna blir också röda och blöder lättare än vanligt. En person som haft svampinfektion tidigare känner ofta lätt igen symptomen, men om man är osäker lönar det sig att fråga om råd på apoteket eller besöka en läkare. Det finns receptfria läkemedel mot jästsvamp. Man kan välja mellan lokalbehandling: vaginalkräm och vaginaltabletter och en kapsel som tas som engångsdos genom munnen. Om symptomen inte lättar inom tre dygn, besvären inte försvinner inom en vecka eller symptomen förvärras under behandlingen, ska man besöka en läkare. Då är det troligen inte frågan om jästsvamp och man blir snabbare bra igen om man går till en läkare. Hos ett fåtal kvinnor återkommer infektionerna med täta mellanrum, till exempel efter samlag eller i samband med varje menstruation. Då ska man kontakta en vårdcentral eller gynekolog för att få hjälp.