Vitaminer, mjölksyrebakterier och övriga kosttillskott

A-vitamin

A-vitamin är ett fettlösligt vitamin, som bl.a. deltar i uppkomsten av synintryck i mörker, celltillväxten och differentieringen samt i människornas fortplantning. Retinol och därmed besläktade föreningar har A-vitamineffekt, precis som en del karotenoider, som omvandlas till retinolföreningar i kroppen. A-vitamin finns i animaliska livsmedel som lever, mjölkprodukter, margariner och grönsaker. Vanligtvis får man tillräckligt med A-vitamin via kosten. Brist på A-vitamin kan orsaka fosterskada, nattblindhet, nedsatt motståndskraft mot infektioner och nedsatt aptit. A-vitaminbrist kan också påverka tillväxten och fortplantningsförmågan. A-vitamin i stora doser är giftigt och ökar risken för fosterskador. Tillskott av A-vitamin rekommenderas inte för gravida.

Magnesium

Magnesium har en central roll i flera av kroppens ämnesomsättningsprocesser. Magnesium behövs bl.a. vid uppkomsten av nerv-muskelimpulser, DNA-syntes och för otaliga enzymatiska reaktioner i kroppen. En frisk människa får oftast tillräckligt med magnesium via kosten. Goda magnesiumkällor är fullkornssäd, grönsaker samt inälvor och kött. Brist beror vanligtvis på alkoholism, njursjukdom, långvarig användning av vätskedrivande mediciner, långvarig diarrè, kräkningar eller svårkontrollerad diabetes. Följderna kan vara trötthet, kräkningar, muskelkramper och störningar i nervsystemets och musklernas samfunktion. Personer som sportar mycket kan ha nytta av magnesiumtillskott. Magnesium kan förebygga muskelkramper.

B-vitaminer

Tiamin (vitamin B1) fungerar som koenzym i omsättningen av kolhydrater. Tiamin behövs också för musklerna och nervsystemet. Det är ovanligt med brist på tiamin. Brist orsakar trötthet, muskelsvaghet och nervskador. Allvarlig brist kan ge nervsjukdomen beriberi. Alkoholister är en stor riskgrupp för sjukdomen, då intag av alkohol minskar kroppens förmåga att absorbera tiamin. Tiamin finns i fläskkött, inälvsmat, bönor, ärtor, sparris, vetegroddar, jäst och spannmål. Riboflavin (vitamin B2) behövs för tillväxten av hår, hud och naglar. Vitamin B2 är viktigt för synen och förbränner även fett, kolhydrater och protein. Brist på B2 kan ge slemhinne- och hudförändringar som sprickor i mungiporna och eksem runt munnen och näsan. B2 finns i många livsmedel. Framförallt i mjölkprodukter, kött och bönor. Niacin (vitamin B3) behövs för cellernas ämnesomsättning av fett och kolhydrater och för kroppens energiproduktion. Brist på niacin kan leda till bristsjukdomen Pellagra som är ovanlig i Finland men drabbar utvecklingsländerna. Den leder till diarré, demens, dermatit och död. Niacin finns i kött- mjölk och spannmålsprodukter. Pantotensyra (vitamin B5) behövs för omsättningen av kolhydrater och fett. Vitamin B5 finns i de flesta livsmedel och ingen brist på vitaminet har rapporterats hos människor. Pyridoxin (vitamin B6) behövs bl.a. för omsättningen av proteiner, kolhydrater och fetter samt nervernas funktion. Brist på B6 kan påverka benstommen och nervsystemet. Pyridoxin fås främst från griskött, fisk, fågel och fullkornsspannmål. Cyanokobalamin (vitamin B12) behövs för omsättningen av proteiner, fetter och kolhydrater. B12 finns endast i animaliska livsmedel, främst kött, fisk, skaldjur, ägg, mjölk och ost. Allvarlig brist kan leda till anemi (blodbrist). Veganer behöver ta B12-tillskott då de inte äter mat som innehåller B12. Proteinet intrinsic factor, även kallat IF är nödvändigt för att B12 ska tas upp. Äldre kan också få brist då deras förmåga att ta upp vitaminet minskar. Symtom som orsakas av brist på vitamin B12 kommer ofta smygande och ökar långsamt, ibland under flera år. Brist på kobalamin förorsakar bl. a. anemi och nervproblem. Folsyra behövs för DNA-bildningen, celldelning och tillväxten av röda blodkroppar. Behovet av folsyra ökar vid ensidig kost, graviditet och amning samt celiaki. Brist på folsyra kan leda till anemi (blodbrist). Folsyra finns i frukt och grönt, fullkornsprodukter, linser, kikärtor, bönor, filmjölk, yoghurt och lever.

C-vitamin

C-vitamin (askorbinsyra) är ett vattenlösligt vitamin som behövs bland annat för att bygga upp kroppens brosk- och benvävnad samt tänderna. C-vitamin fungerar också som antioxidant som skyddar kroppen mot fria radikaler som kan skada kroppens celler. C-vitamin finns i frukt, bär och de flesta grönsaker. Lindrig C-vitaminbrist kan ge trötthet, svaghet och infektionskänslighet. Allvarlig brist kan i sällsynta fall ge skörbjug. C-vitamin är vattenlösligt, vilket gör att om vi får i oss mer än vi behöver försvinner det ur kroppen med urinen. Därför gör C-vitamin sällan skada även om man tar stora mängder.

D-vitaminer

D-vitamin är en grupp fettlösliga prohormoner som påverkar balansen mellan kalcium och fosfat i blodet. De två huvudsakliga formerna är vitamin D2 (ergokalciferol) och vitamin D3 (kolekalciferol). Vitamin D3 bildas i huden när den utsätts för solljus men kan även fås med maten. Naturliga källor är bland annat fet fisk. Vitamin D2 finns i vissa växter, främst i svampar. I Finland berikas mjölkprodukter med vitamin D3. Samma sak gäller för margarin. Den huvudsakliga källan till D-vitamin är ändå solljus och det är svårt att få i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten. Därför rekommenderas det att man använder D-vitaminpreparat förutom mångsidig kost. En tredjedel av finländarna får för lite D-vitamin. D-vitamin behövs för att bygga upp kroppens benvävnad och tänderna samt för ämnesomsättningen av fosfor och kalcium. D-vitaminbrist ger mjuka ben: rakit (engelska sjukan) hos barn och osteomalaci hos vuxna. D-vitamin behövs också för absorption av kalcium. Allt mer forskning talar för att D-vitamin kan ha flera hälsoeffekter. Forskning pekar bl.a. på att D-vitamin minskar luftvägsinfektioner och att D-vitaminbrist ökar risk för diabetes.

E-vitamin

E-vitamin är ett fettlösligt vitamin. Det deltar i upprätthållandet av cellmembranen och fungerar som antioxidant genom att skydda kroppens celler mot fria radikaler och oxidation. Vi får framför allt i oss vitamin E från frön och vegetabiliska oljor, margarin, vetegroddar, gröna bladväxter, avokado, fullkornsprodukter, ägg och mjölk. E-vitaminbrist är mycket sällsynt.

Kalcium + D-vitamin

Kalcium är nödvändig för bildning av ben och tänder, blodkoagulering och nervfunktion. D-vitamin behövs för att bygga upp kroppens benvävnad och tänderna samt för ämnesomsättningen av fosfor och kalcium. D-vitaminbrist ger mjuka ben: rakit (engelska sjukan) hos barn och osteomalaci hos vuxna. D-vitamin behövs också för absorption av kalcium.

Kalium

Kalcium

Kalcium är nödvändig för bildning av ben och tänder, blodkoagulering och nervfunktion. Behovet av kalcium är störst under uppväxten, graviditeten och då man ammar. Under och efter klimakteriet ökar kvinnans kalciumbehov. Absorptionen av kalcium kräver D-vitamin. Den främsta källan till kalcium är mjölkprodukter.

Mångvitaminer och kombinationspreparat

Oljor med omega fettsyror

Järn

Järn ingår i blodets hemoglobin, de röda blodkropparna. Även andra celler i kroppen behöver järn. Brist på järn ger blodbrist (anemi) med sänkning av hemoglobinvärdet. Om man har blodbrist kan man känna sig trött och orkeslös, bli yr, bli andfådd lättare, få hjärtklappning, få huvudvärk och öronsus. Om man äter en allsidig kost får man vanligen i sig tillräcklig mängd järn. Den vanligaste orsaken till järnbrist är att man förlorar järn på grund av blödningar. För kvinnor är blödningar i samband med menstruationen den vanligaste anledningen till järnbrist. Absorptionsstörningar som celiaki kan också ge järnbrist. Gravida kvinnor får ofta järnbrist eftersom kroppens behov av järn ökar under graviditeten. Barn kan få järnbrist vid snabb tillväxt. De livsmedel som innehåller mest järn är kött och fullkornsprodukter. Järn från animaliska källor (Fe2+) absorberas lättare än järn från växtkällor (Fe3+). C-vitamin (t.ex. appelsinjuice) ökar järnupptaget medan kaffe, te, kalcium och kalciumrika livsmedel hämmar järnupptaget.

Övriga kosttillskott och växtdroger

Uni

Melatonin

Mjölksyrebakterier

Ubikinon (Q10)

Krom

Zink